Målbildsarbete del 2 SKEB

Till detta arbete bifogas en bilaga "En tandveterinärs betraktelser"

Försäkringsbolag och hur man ska förhålla sig till deras statistik

Vi har kontaktat Agria, Folksam, If och Sveland för att få in statistik om engelsk bulldogg, men endast fått information ifrån de två förstnämnda.

Att tolka försäkringsbolagens statistik är svårt. Det beror bl a på att man inte vet hur många EB som respektive bolag har införsäkrade. På Agria Breed Profile står det uttalat att det är en ras med få försäkrade individer och att man ska ha det i åtanke när man tolkar materialet. Att döma av underlaget från Folksam är det även där relativt få individer. Klubben (även Mopsorden och Fransk bulldogg klubb) har i flera år försökt få SKK:s hjälp att få försäkringsbolagen och veterinärkåren att på något sätt särskilja svenskregistrerade, renrasiga bulldoggar från importer och framför allt blandraser av "bulltyp", men vi har inte fått något gehör för detta. För oss är det mer eller mindre avgörande för att vi överhuvudtaget ska kunna veta hur hälsoläget ser ut. Att få veterinärer att någonstans registrera om hunden har en svensk stamtavla och registreringsnummer borde inte vara omöjligt och det borde inte heller behöva innebära ett problem avseende GDPR, eftersom det inte behövs namn eller att individer ska kunna identifieras.

Eftersom kejsarsnitt och de flesta problem med andningsvägar inte ersätts av försäkringsbolagen så är det två områden som vi inte kan få så mycket relevant information om ifrån bolagen.

Hälsoenkäten och försäkringsbolagens statistik

Strax före jul 2024 så skickade SKEB ut en hälsoenkät till alla ägare av SKK-registrerade engelska bulldoggar. Vi fick in 127 svar gällande ungefär 60 % tikar respektive 40 % hanar. 94,5 % (=120 EB) av alla dessa bedömde sin hunds allmäntillstånd som gott eller mycket gott.

Av enkäten kan vi bl a utläsa följande:

6 individer har haft problem med sina knän. Av dessa så handlar det om korsbandsproblem för 5 individer (den sjätte uppger inte orsaken till knäproblemen) och 1 individ har haft problem med sina armbågar. Att döma av försäkringsbolagens knapphändiga statistik så rapporteras det in lite fler smärtsymtom från knäled på EB jmf med "alla raser".

97,6 % (124 individer) har inte haft några ryggproblem. Det här tycker vi är extra viktigt att lyfta fram, eftersom SKK:s AG/RS (arbetsgruppen för rashundars sundhet) som har tagit fram SKK:s s.k. målbild, anser att rasens inte helt plana rygglinje kan ge upphov till ryggproblem. Av hälsoenkäten att döma så finns det inte belägg för det påståendet. Underlagen från försäkringsbolagen bekräftar detta. Jmf med "alla raser" har EB inte lika mycket ryggproblem.

Glädjande att läsa är också att endast 4 av 127 individer har behövt uppsöka veterinär p.g.a. andningsproblem och i ett av dessa fall handlade det om lunginflammation och inte trånga

luftvägar. Endast en individ har opererat mjuka gommen och en annan har fått sina näsborrar vidgade.

10 % av de svarande uppger att deras hund har eller har haft någon typ av hudproblem. Problemens art varierar alltifrån konstaterad allergi, till fukteksem och furunklar. Hud är enligt försäkringsbolagen ett av de områden där EB ligger ganska högt, men orsakerna varierar, precis som vi kan se i hälsoenkäten.

74,4 % av individerna har aldrig haft några problem med ögonen, men av de individer som haft problem så ser vi att 6 stycken svar handlar om cherry eye, 3 om sår på hornhinnan och 2 om entropion (inåtrullade ögonkanter). Även här bekräftar underlagen från försäkringsbolagen att ögon är ett område som vi ska fortsätta att ha koll på.

Ca 70 % av hundarna har en svans som inte ligger hårt, medan 30 % uppger att svansen är tajt. Här kan vi ju se att utvecklingen går åt rätt håll och att det genom en genomtänkt avel går att komma tillrätta med hårt åtliggande svansar.

Urinstensbildning verkar inte vara ett särskilt stort problem i vår bulldoggspopulation – eller åtminstone inte bland de som svarat på enkäten, för där finns ingen som har uppgett att deras hund har sådana problem. Att urinstensproblematik inte är så vanligt förekommande bekräftas av försäkringsbolagens statistik.

EB har enligt ABP lite mer problem än "alla raser" på ganska många områden (kom ihåg att det är få EB införsäkrade hos Agria, så det är svårt att tolka – likaså är det svårt att veta om det rör renrasiga), men EB har bättre statistik än "alla raser" när det gäller ryggproblem, hjärta, tumörbildning och mage/tarm.

2021 skickades vår förra hälsoenkät ut och även då kunde vi se att hud och ögon tillhör rasens problemområden.

BSI

BSI-rapporterna ger vid handen att domarna uppmärksammat andning (8 anmärkningar, varav 6 knipna näsborrar), ögon (3 lösa ögonkanter, 1 cherry eye), bett (3 skev käke, 2 för lång underkäke) hud (7 anmärkningar totalt, varav 2 för mycket rynkor/för stor nosrynka och 2 såriga fötter). Samtidigt har domarna också noterat att många hundar har öppna näsborrar och sunda ögon. Noterbart är att det knappt är någon anmärkning gällande rörelseapparaten.

BOAS-statistik:

66 EB har RFGs-testats hittills och av dessa har:

21 % (14 individer) erhållit resultatet BOAS 0

65 % (42) BOAS 1

13 % (9) BOAS 2

1 individ har erhållit resultatet BOAS 3

När det gäller näsborrar har vi 67 resultat enligt följande:

30N % (20 individer) har graderats med öppna näsborrar

57 % (38) lindrigt knipna

12 % (8) måttligt knipna

1 individ kraftigt knipna

Vi kan alltså se att 85 % av de testade individerna får ett godkänt BOAS-resultat enligt de svenska reglerna och 87 % får bra resultat på näsborrar och hela 99 % får godkända näsborrar. Siffrorna gällande näsborrar är inte förvånande för rasklubben, för vi ser inte att trånga näsborrar skulle vara ett stort problem i rasen nuförtiden.

Vi efterlyser en bättre statistiköversikt där man enkelt kan se hur BOAS-resultaten korrelerar med näsborrarnas utformning.

Våra svenska BOAS-resultat överensstämmer relativt väl med statistiken från England, men eftersom de nordiska länderna har lite olika regler så är det svårt att jämföra med dem. Det skulle vara önskvärt med gemensamma regler – att alla nordiska länder som använder sig av RFGs-testning har en 2-årsgräns och inte som i Danmark att hundar kan få ett godkänt resultat på hundar från 1 års ålder eller som i Norge där det är 18 månaders ålder som gäller.

Förlossningsproblematik

Vi vet att rasen ligger relativt högt procentuellt sett när det gäller kejsarsnitt, men den statistik vi har att tillgå är endast den som SKK tagit in från uppfödare via valpkullsenkäterna som skickas ut. Enligt den statistiken ligger andelen förlossningar där kejsarsnitt krävts på ca 30 %. När vi samtalar med uppfödare upplever vi att alltfler tikar föder naturligt och att det finns en medvetenhet om att vara rädda om och förvalta "självfödande linjer". Svaren gällande förlossningsproblematik och kejsarsnitt i vår hälsoenkät blev lite svårtydda så vi kan inte utläsa exakt hur det ser ut. Detta är något vi vill undersöka mer och få tydligare svar på. Nästa steg för oss i klubben är att utforma en ny enkät specifikt om förlossningsproblematik för att se om det vi upplever visar sig stämma.

Slutsats:

Det vi vill fokusera främst på framöver är alltså:

Hud

Ögon

Förlossningsproblematik

Härstamnings analys av importerade hundar som gått i avel

Begränsningar är från år 2019 till år 2025. Vi har tittat på antalet importerade hundar och vilka speciellt av dem som gått i avel samt om man använt avelshannar från andra länder. Vi har tittat på sex led i stamtavlan på vissa hundar har bara tre fyra led funnits i hunddata.

År 2019 importerades 35 hundar fördelade på 11 länder, fördelade på Polen, Norge, Danmark, Spanien, Litauen, Ungern, Vitryssland, Serbien, Belgien, Bulgarien och Ryssland. Varav endast åtta gick i avel.

Vår inavelsgrad ökade med 0,2% detta på totala antalet kullar.

Från Polen importerades åtta hundar varav tre gick i avel 2020 och 2021. En är avliden. Deras härstamning är blandad av vanliga engelska linjer och någon linje som inte är vanlig i Sverige.

Från Norge kom sju hundar varav tre gick i avel år 2021, 2022 och 2023. Där de flesta linjerna redan fanns i Sverige.

Från grannlandet Danmark kom tre hundar ifrån varav en gick i avel år 2020 och 2021. De linjerna kom från gamla holländska linjer som inte förekom mycket i Sverige då.

Från Spanien kom en hund den gick i avel 2021 men är avliden. Linjerna här är var sådana som redan fanns här i aveln.

Från Litauen kom fem hundar, en är avliden och en gick i avel år 2021, härstamningen är både nya icke kända från Litauen och gamla engelska linjer.

Från Ungern kom fem hundar varav en gick i avel år 2020 med en härstamning som inte var vanlig i Sverige. Från Vitryssland importerades en hund som gick i avel år 2020 den hade ovanliga linjer men tyvärr en halvsyskonparning i tredje led.

År 2020 importerades 25 hundar fördelade 10 länder Litauen, Unger, Serbien, Spanien, Danmark, Norge, Ryssland, Polen, Tjeckien och Slovakien. Av de 25 importerna gick 13 hundar i avel. I de svenskfödda kullarna använde man hanar från olika länder, en från Vitryssland, en från Polen, två från Danmark och en från Norge. De utgjorde ingen markant ökning av gener då endast hanarna från Vitryssland och Polen hade gener som inte tidigare funnits i Sverige tidigare. Ett frågetecken kring stamtavlan från Vitryssland är att det bara är fyra led som går att se.

Inavelsgraden ökade med 0,9 % detta år fördelat på alla kullarna.

År 2020 importerades flest hundar från Spanien det var sju hundar varav tre gick i avel 2020,2021,2022 och 2023. I två av kullarna fanns det ovanliga linjer och i de andra två väldigt vanliga linjer i Sverige.

Från Norge kom det fem hundar varav två gick i avel 2023 och 2024. I en av de kullarna var det ovanliga linjer.

Från Danmark tog vi in tre hundar varav en gick i avel 2020 och 2021. De linjerna utgjorde ingen utökning av gener. 

Från Litauen, Ungern, Serbien tog vi in vardera två hundar som alla gick i avel där var en del okända linjer och en del linjer som redan fanns i Sverige. Från Slovakien kom en hund som hade ovanliga linjer och som gick i avel 2023.

År 2021 importerade vi 29 hundar fördelat på nio länder Ungern, Polen, Lettland, USA, Serbien, Norge, Makedonien, Danmark och Ryssland samt en avelshanne från Danmark.

Inavelsgraden ökade med 0,3 % på vår ras det året.

Av dessa 29 importer har endast sju hundar använts i aveln. Från Ungern kom nio hundar där tre användes i aveln fördelat på sex kullar 2021och 2022. Dessa linjer är vanliga och tillför inte så mycket. En av de ungerska importerna är rapporterad avliden.

Från Polen kom åtta hundar varav två gick i avel 2022. Dessa hundar från Polen har en kull nya intressanta linjer annars var det samma som har funnits tidigare.

En import från Danmark, som fick en kull 2024, har en helsyskonparning i tredje led. Här kom det in två hundar från USA med helt nya linjer som inte har använts i aveln.

År 2022 ökade inavelsgraden med 1,1% på rasen.

Vi importerade 26 hundar, från Ungern nio hundar, Norge fem hundar, Spanien fyra Polen tre hundar, Ukraina två hundar och från Rumänien en, Italien en och Danmark en hund. Av dessa importerade hundar användes nio i aveln. De hundarna som kom från Ungern användes fyra hundar i aveln 2022, 2023 och 2024 av dessa sex kullar tillfördes det inte något nämnvärt nya linjer.

En hund från Rumänien med linjer som redan fanns i Sverige fick en kull 2022.

Av de spanska importerna användes två hundar i avel, en kull 2022 lite nya linjer, kull 2024 var det inavel.

En hund från Norge en kull 2024 med gamla linjer som redan finns i Sverige. Från de importerade hundarna från Ukraina kom en kull 2023 med helt nya linjer.

Av de avelshannar som använt i aveln kom från fyra från Danmark och en från Norge de gav inga nya linjer.

Är 2023 ökade inavelsgraden med 1,3 % på rasen. Vi tog in 17 hundar från olika länder. Från Ungern kom det sju hundar varav en hade åldern inne att gå i avel.

Från Norge kom det fem hundar och sedan kom de en hund från Danmark, Polen, Italien, England och Azerbanjan. Dessa importer är fortfarande för unga för att gå i avel.

Vi använde en hane från Danmark som inte gav några nya linjer.

År 2024 hade vi sju importer, tre från Ungern, två från Norge, från Danmark och Litauen vardera en hund. Vår inavelsgrad ökade med 1,9 % på rasen. Vi hade avelshannar från Italien, Frankrike, England och fem hanar från Danmark. 

Det som kan konstateras är att de hundar som använts från Danmark inavlats i allt högre grad än vad vi gör i Sverige. Vilket är något som vi bör se upp med. De linjer som tagits in till Sverige är i stor utsträckning gamla linjer som var vanligare förr.

År 2025 har vi till dags dato importerat fem hundar från, Danmark, Ukraina, Litauen, Polen och Ungern. Inavelsgraden ligger på en ökning med 0,2 % på två svenskfödda kullar i Sverige,

Vi har ökat samarbetet med Norge och Danmark.

Finland som förr hade stor påverkan på vårt bestånd ser vi idag inget av. Från Polen, Ungern och Spanien har vi tagit in många hundar där vissa medför nya linje andra inte. Att så många av de importerade hundarna inte går i avel tolkar vi som att beståndet i Sverige inte räcker till efterfrågan. Effekten blir då att gemene man själv tar in hundar utifrån. Spanska hundar har också haft en stor påverkan på den svenska aveln och har det fortfarande.

Vi ser en tendens att vi tar in samma linjer från olika länder utan att vidga vår avelsbas nämnvärt. Det är en fara om det får fortgå. Det som vi ser som är bra, är att vi inte har någon matadoravel. Vi har bara en hane som ligger i max zonen på vad beståndet klarar av. Han har idag 33 valpar efter sig.

Vi har kontaktat olika klubbar runt om i Norden och England utan att få något svar från dem om hur deras hälsoarbete fortskrider och hälsoläget idag.

Hur ser vi på engelsk bulldoggs fenotyp?

Fenotypen är vad man kan se:

Det är de fysiska och beteendemässiga egenskaperna som är synliga, till exempel en hunds pälsfärg (svart, brun, vit), dess storlek (liten, medelstor, stor) och dess personlighet.

Fenotypen påverkas av genotyp och miljö:

Hundens genetiska arv (genotyp) spelar en stor roll, men även miljöfaktorer som näring, sjukdomar och träning kan påverka hur fenotypen utvecklas

Den engelska bulldoggen har olika färg, olika storlek på kropp, olik svanslängd, öron där vissa har mer stående och andra mer hängande. Deras benstomme är mycket varierande och deras mankhöjd. Längden på kroppen. Storlek på huvud. De har många drag som är olika. Det ger oss en tydlig fingervisning om att vi kan klara av att förbättra exteriöra problem i aveln.

Genom, den nya metoden att mäta inavelsgrad.

Mätningen görs på hundens totala arvsmassa, det vill säga alla dess gener, regulatoriska sekvenser och annan information som finns i DNA:t.

Embark for Breeders på Facebook har lagt ut genomisk testad COI för många raser från de testade hundar de har i sin databas. Den genomiska inavelsgraden är fortfarande alldeles för otillräcklig att räkna med. Men kan ge en indikation om vår ras. Den ligger på 29,4 % enligt dem.

Bilaga

En tandveterinärs betraktelser

Den 17-18/5 besökte jag och mina kollegor hos Tandveterinären i Uppsala SKEBs 60-årsjubileum. Syftet var att, i egenskap av tandveterinär, föreläsa för klubben om munhälsa samt erbjuda prisvärda munkollar och rådgivning under utställningen.

Jag kan erkänna att jag var lite nervös kring vad som skulle möta mig, då jag ju, i mitt arbete, mött många sjuka bulldoggar där ägarna varit oförstående till rasens många utmaningar avseende hälsan. Döm därför om min förvåning när jag kommer till utställningsplatsen och det är alldeles tyst - inga snorklingar, harklingar, flåsningar eller liknande noterades. "Jaja", tänkte jag, "Det har ju inte helt satt igång än - vi får se när de börjar röra sig". Men inte då! Tystnaden fortsatte och jag vågade till och med gå fram och kika på dem… Och wow säger jag bara! De var slanka, pigga, raska och alla andades med stängd mun och jag såg ingen som bukandades! Nu var det ju lite kallt och kyligt första dagen så nästa dag var det upp till bevis. Solen sken och undertecknad kände sig emellanåt lite svettig, men inte ens då var det flämtningar eller snorkningar på de flesta hundarna. Nån enstaka äldre hund såg lite tröttare ut, men överlag var jag mycket positivt överraskad.

På andra dagen pratade jag även med den första dagens domare, Rachel Collie, och hon upplevde detsamma. Hon har själv gjort BOAS-tester sedan 2012 på sin egen uppfödning och länge jobbat med att inte ha gravt överviktiga hundar och hon sa att det var ganska lätt att se att även de svenska uppfödarna fattat galoppen och nu driver åt rätt håll: När man radade upp hundarna som sträckte sig i åldern 6 månader till 7 år (kan ha hört fel ang exakta siffror här) så såg hon en tydlig utveckling mot en slankare friskare typ med mindre påverkan på nosveck, ögon och tassar pga detta. Det var mycket kul att höra detta och jag hoppas verkligen att SKEB fortsätter med detta fantastiska arbete och är en god förebild för rasens utveckling.

Hur stod det till med den allmänna munhälsan då? Av 40-talet deltagande hundar fick jag möjlighet att titta på ungefär en fjärdedel av hundarna och kan säga såhär:

Överlag såg det väldigt fint ut avseende tandstensbildning och parodontal sjukdom (inflammationer och tandlossning), men betten hade lite utmaningar. De flesta hade, det för rasen typiska, underbettet men hos en del var det lite överdrivet och hos många saknades även en hel del tänder i underkäken. Orsaken till detta är oklart och kan inte avgöras utan röntgen, men det är lite oroväckande om förlängningen av underkäken gör att underkäkens tänder inte bryter ut som dem ska. Jag noterade även ett par övertaliga incisiver och även om detta inte är önskvärt anser jag att allvarlighetsgrad bör bedömas från individ till individ och jag såg ingen som hade traumatiska påbitningar eller andra skador på grund av detta.

Jag har förstått att detta inte anses vara ett "fel" enligt rasstandard men kan dock anse att även detta är önskvärt att motarbeta inom rasen. Överlag skulle jag ändå vilja hävda att Engelsk Bulldogg är den brachycephala ras som har absolut bäst mun- och tandhälsa. Underbetten hålls under kontroll och tänderna är rena och snygga. Detta är en upplevelse jag har erfarenhet även utifrån min karriär som tandveterinär.

Då jag förstår att uppfödarna har ett digert hälsoprogram med omfattande kontroller att hålla sig till anser jag inte att obligatoriska tandkontroller är nödvändiga för tillfället, men jag önskar att ni är uppmärksamma på detta och undersöker era avelsdjurs bett och tanduppsättningar för att undvika större problem i framtiden!

Slutligen vill jag tacka er som kom på föreläsningen och ställde engagerade och kloka frågor. Det var mycket trevligt och gav fina tillfällen för diskussion. Hoppas vi får återkomma i framtiden!

/Mia Appelberg, leg vet. Tandveterinären i Uppsala

Ps. Glöm inte att ni alltid har 10% rabatt hos Tandveterinären i Uppsala som medlemmar i SKEB! Ds.

Här kan ni se  följ länk Hälsoenkät 2021

Återkoppling från SKEB ang målbildarbetet

Bilaga SKEBs hälsoenkät.

För SKEBs uppfödare arbetar vi på en enkät som bara handlar om löpperioder, parning, dräktighet, valpning och valptiden.

Vi har inte fått någon återkoppling från de olika försäkringsbolagen om allergier förekommer mer på hanar än tikar. Vi kommer undersöka saken vidare.

Hudvecken vid ögonen på en bulldogg med stort tårflöde har samma problem som andra hundar med stort tårflödet, om vecket inte rengörs bildas svampbakterier.

Vi vet inte om den enkät som gjordes 2013 av Emeli Torsson och Ann-Sofie Lagerstedt (SLU) publicerades någonstans, detta då sammanställningen gjordes den av dem. Den som gjordes 2021 skickades in till SKK för att ligga till grund för revidering av ras. Skickar med enkäten som bilaga. Klicka på lilla på ikonen.

Vi skrev om den genomiska inavelsgraden i förra skrivelsen. Tillämpningen av genomiska inavelsgrader i avelsarbetet är inte okomplicerad och i dagsläget finns varken någon enhetlighet i hur analyserna görs eller några tydliga rekommendationer. Trots detta kan man ha viss nytta av värdena Vi skrev att den låg på 29,4 % hos Embark for breeders, USA, som mäter COI alltså hela gen basen. Se figur på sidan 3.

ROH är segment av DNA där en individ har två identiska kopior (homozygota) av en kromosomregion, en från varje förälder.

Det bör poängteras att det inte går att "rakt av" översätta dessa genetiska inavelsgrader, baserade på ROH i arvsmassan, till motsvarande stamtavleberäknade inavelsgrader" hos Bannasch som är från nordiska hundar (genom MyDogDNA) låg siffran på 34,8%. Hos Yordi 30 %.

Vi har tittat på forskningsarbetet som gjordes på svabbning av våra fokusraser, där de kopplade samman utseende med olika gener och den genetiska variationen.

De gener som undersöktes är kopplade till utseendet.

DVL2 var fixerad på bulltyperna (Mutationer i DVL2 är associerade med Robinow-liknande syndrom hos hundar, vilket kan orsaka defekter i svansens kotor och en brachycefalisk (kortnosig) fenotyp.)

SMOC2 Fixerad enligt inventeringen SMOC2 spelar en roll i flera biologiska processer nklusive:

Embryonal utveckling: Det är involverat i utvecklingen av ben, tänder och andra vävnader. 

Sårläkning: SMOC2 bidrar till sårläkning genom att reglera angiogenes och matrixbildning.

Cancer: SMOC2 kan påverka cancertillväxt och metastasering. Vissa studier har visat att det kan vara en biomarkör för bättre prognos i vissa cancerformer, medan andra studier har visat att det kan bidra till cancertillväxt i andra cancerformer.

Skelett och tänder: SMOC2 har visat sig vara involverad i benbildning och tandutveckling.

Glaukom: Vissa varianter av SMOC2 är associerade med ökad risk för glaukom.

BMP3 Hög allelfrekvens enligt inventeringen. (En variant i BMP3-genen som är associerad med brakycefali har identifierats. Även om denna gen är relaterad till bentillväxt är dess specifika roll i kranioskelettets utveckling fortfarande under utredning)

Genetic variation in genes associated with canine brachycephaly. Elin Johansson 2019

Vi anser att denna studie som vill visa hus den genetiska variationen på den engelska bulldoggen i Sverige ser ut är, bygger på ett alldeles för litet antal analyserade individer, detta då den bygger på endast 18 engelska bulldoggar. Vad är 18 bulldoggar av en population på flera hundra. I studien den drar Elin slutsatsen att den speglar hela Sveriges population av bulldoggar. Man har inte velat ta hänsyn till någon felmarginal, samt drar slutsatsen att det inte finns någon genetisk variation. Det är inte bara dessa gener som utgör grunden för utseendet hos våra hundar. Här behöver vi ha flera hundar analyserade. Vi har påvisat genom aveln att DVL2 inte är den genen som bara styr ryggrad och svanslängd, detta då vi lyckats med att på några år avla bort kroksvans på våra hundar. Idag har de flesta engelska bulldoggar svansar av olika längd. Detta ser vi i hela Europa. Det visar att vi har genetisk variation.

Vi kommer under augusti månad samla in bildmaterial på våra hundar för att visa de olika fenotyperna.

Hundar från Sydafrika, Ryssland, Sydamerika och USA är inte nära besläktade med våra hundar.

I denna kurva ser vi att till vänster om tabellen ser vi att det finns bulldoggar med Inavelsgrad bara på16-17 % vilket är bra för rasens fortsatta avel då vi har hundar med lägre inavel. Detta påvisar genetisk variation.

Vi har beställt Släktskapsindex och kommer så fort det kommit att använda oss av det.

Vi kommer även under augustiseptember se hur vi kan räkna fram mer exakt inavel av våra svenska hundar.

Återkoppling till SKEB Tack för ett långt och fylligt dokument där ni täckt många av frågeställningarna väl! Hälsa Bra att ni planerar att följa upp vad som orsakar förlossningsproblemen. I samband med detta kan det var bra att fråga om parningar, hur många parar själva och hur fungerar parningarna? Det skulle också vara värdefullt att ställa några frågor om tikarnas förmåga att hjälpa valparna under valpningen och hur tikarna är som mödrar. När det gäller hudproblemen, skulle det vara bra med en grundligare kartläggning. Hur stor del av hudproblemen har inte samband med exteriören? Finns det allergier eller något annat som ligger bakom delar av problemen? Ser man skillnader mellan hanar och tikar i det här avseendet? Det är positivt att ni inte ser att ni har så mycket ryggproblem. Där gjorde AG-RS justeringar i målbilden i efter det ni framförde vid våra möten, jämför gärna första målbildsförslaget och texten på denna med den version som nu är fastställd. Det är positivt att ni ser att det minskar med tighta svansar. Observera att just svansar och andra anatomiska parametrar/egenskaper som lyftes in målbildsarbetet egentligen inte behöver lyftas igen i denna del av arbetet. Det vi kartlägger nu är alla de egenskaper som inte lyfts tidigare. Med det sagt är det givetvis värdefullt att följa upp dessa egenskaper och skapa en ännu tydligare bild av vad som orsakar dem. I er ras finns flera välgjorda enkätstudier för den svenska populationen där man kan följa utvecklingen över tid. Har ni använt samma frågor som i de tidigare enkäterna nu? Finns resultatet av enkäten publicerat någonstans? Genetisk variation Ni har gjort en mycket grundlig genomgång av användningen av importerade hundar och deras användning i avel vilket är bra. För att kunna dra några slutsatser av denna kartläggning krävs mer information om släktskapet mellan de olika populationerna (och om populationerna i olika länder bör definieras just som olika populationer inom rasen eller om hundarna är nära släkt även mellan länderna). Hur ser det ut med den genomiska inavelsgraden inom rasen? Finns det olika populationer av EBD i världen som inte är så nära besläktade med varandra? I så fall vilka? Genetiska kopplingar till exteriören Det finns mycket forskning som visar på vilka flera av de mutationer som ligger bakom det brakycefala utseendet/fenotypen är samt hur de olika genvarianterna är fördelade inom rasen. Det finns även studier kring vilka kopplingar som kan finnas mellan dessa genvarianter och andra fenotypiska drag. Vad har ni hittat för er ras? Vilka kopplingar finns och hur ser variationen ut för just dessa mutationer? Vi ser fram emot att ni kompletterar det tidigare inskickade materialet med ovanstående senast den 1 augusti Om ni vill ha hjälp med något är ni välkomna att kontakta AG-RS lotta.olsson@skk.se Den 26 augusti bjuder vi in två från er klubb till möte här på SKK, kl 9-10:30. Mötet kommer att handla om nästa steg i uppdraget, att ta fram strategier för att nå målet, dvs att förbättra välfärden för er ras. Dagordning kommer närmare mötet. Vi vill gärna veta vilka som kommer att delta från er klubb, detta senast den 18 augusti Välkomna! Önskar er en fortsatt fin sommar!

För allas kännedom har SKEB skickat in klubbens svar till SKK angående målbilden av vår ras.

Följ länken här

SKK/AK har korrigerat sitt tidigare "beslut" och anpassat sig till det kontrakt som skrivits med Cambridge University ang RFG-S.

Klicka på Bifogad fil: